Tuesday, January 20, 2015

Minini ger sig på vuxenlivet


Nyheterna om en mystisk liten husvagn hade spridit sig över den lilla staden.
Någonting om siande personer som tröttnat på stadslivet och sökt sig ut på bygden.
Mininis barnvaktardagar var äntligen över, dags att pendla med kristaller, vända på kort och granska veck i handflator!

Dagen efter så drog några kalla vindar med sig lite snö, året började gå mot sitt slut och Mininis biologiska klockade tickade på.
Men ekonomin var inte den bästa, och med en enda inkomst från ett nytt, lågrankat jobb så skulle det dröja ett tag innan hon hade råd med allt det där som avkommor kräver...



Alternativet att öka antalet inkomster med +1  fanns ju dock, men, är Kenji verkligen rätt sim för Minini?
Hon bestämde sig för att våldgästa hans bostad för att syna honom lite i sömmarna.



Kenji bodde tydligen i ett kollektiv med ett gäng andra personer, helt okej bostad, men Minini kunde inte riktigt förstå det roliga med att leka låtsas-familj när man är vuxen.

Dessutom så visade det sin att Benni bodde där också, toa-tjejen! Awkward...
Hon verkade dock ha förstått att den blå kohuden var falsk, för hon hade bytt ut den mot en fräsig munkjacka istället.


Det var inget fel på Kenjis sömmar inte, tvärtom, de var rätt tjusiga!
Och det var så Minini myspysade för sitt livs första gång...



Minini, simmen som snart har TVÅ inkomster! *doo-bi-doo*


Hon hade tänkt kläcka sambo-förslaget för Kenji idag, men hade tydligen ett jobb att gå till och lite sådär.
Så då fick det bli lite amatörkonsert istället!
Minini har inget vidare musikintresse, om vi ska vara ärliga, men att kasta gosedjurskaniner, dä é gött dä!



Fördelen med att jobba i en liten pitoresk husvagn som kleptoman, är alla prylar som "råkar" följa med hem.
Minini är dock rätt säker på att de inte kommer att sakna den här provdockan så mycket, dessutom så matchar den hennes nya dubbelsäng så bra!



Minini demonstrerar hur bra sängen är att sova i, men vi ser också hur den biologiska klockan påverkar hennes drömmar, och att hon ännu inte tagit itu med leksakerna från hennes barnpassande...
Såja, Minini, det blir nog din tur en dag!



Minini, orkar snart inte längre.
Hennes livmoder har som ett litet svart hål i sig som vill bli igenpluggat med en tjock bebis.
Så hon tar saken i egna händer och bjuder ut Kenji på en dejt på vinterfestivalen, för det är ju Snöflingedagen!

Hon promenerar dit, och nu råkar det vara såhär att om det råkar finnas en frusen, hal sjö så får man _INTE_ gå runt den. Man måste gå över den.
Det spelar ingen roll vad din "Gud" säger.
Lek Bambi.



Hon går dit, och väntar.
Väntar lite till, och väntar.



Målar en kanin på kinden.
Väntar, väntar lite, lite till.
Och lite till...
Han kommer säkert snart...

Bah, knöl-Kenji!
Minini traskar hemåt, över isen förstås.



Så fort hon kommer hem så ringer hon en ilsken signal till honom.
Han ska befinna sig i hennes bostad om fem minuter, annars fyller hon hans brevlåda med rutten spaghetti.
Kenji gillar inte spaghetti, speciellt inte rutten sådan, han kommer som ett skott.

Han hinner knappt ta av sig skorna innan Minini halat fram en ring.
"Jag orkar inte med smöriga dejter som du ändå inte dyker upp på. Bli min fru, nu."
Kenji skäms lite, men han känner sig ändå smickrad över att någon är så pass fäst vid honom trots hans brister.
Stenen gnistrar som tusen stjärnor när han tårögt klämmer ur sig ett "Ja!"



Minini firar förlovningen  med att läsa yrkeslitteratur i högklackat, tydligen.
Jag blev lite förvånad.
(Hon har inte dessa skor till någon alls av hennes klädstilar, kan hon ha snott dem?)




De bestämmer sig för att hänga upp lite fina minnen av deras förhållande på väggen.
Deras första dejt under höstfestivalen, kladdiga av paj...



Deras andra dejt på Snöflingedagen, eh, ja...



Bröllopet hålls i festivalparken, förstås.
Det är nära huset, huset som nu inte bara är Mininis hus, utan DERAS hus.
Gästerna är många, snön är djup, livet är underbart.
Precis som det ska vara!




Livet som makar börjar, bara att vänja dig vid hårig pung till frukost, Minini!
Kom ihåg att det var det här livet du drömde om och suktade efter.
Aja, två inkomster överlappar väl de flesta skavanker!



Nu har Minini iallafall lärt sig varför Kenji är lite speciell, han har egenskapen Tankspridd.
Han glömmer saker plötsligt ibland, helt enkelt.

Vuxenlivet knackar på dörren, Minini är snart ingen ungdom längre!
Det är dags att bjuda in till kalas och festa som om morgondagen inte fanns!

Minini bjuder alla hon känner, plus chefen.
Hon köper en liten köksradio som, om man har tur, ger ifrån sig hyfsat bra musik, woho!



Otroligt många gäster kom och hjälpte till med att fylla hennes kylskåp  med lite allt möjligt.
Detta hade ALDRIG den lilla Minini som en gång hungrigt sökte sällskap på stan, kunnat drömma om.
Det finns inget bättre än att träda in i sin nya ålder omgiven av vänner.

Såhär ser vuxna Minini ut.
Tofsarna fick släppas ut och sminket fick ändras lite.



Det kändes som om en ny outfit skulle komma väl till pass också.



Och när Minini blivit en helt ny person så kändes det inte mer än rättvist att Kenji fick samma behandling.

Innan:


Efter:





Våren var på väg!
Kenji kände sig dock inte riktigt bekväm med bebis-idén som Minini ruvade på.
Ansvar är läskigt.
Så han hovade upp en liten sköldpadda vid en sjö, en perfekt liten krabat att leka förälder med!



Paddan ifråga var en sällsynt pygmé-sköldpadda värderad till över 600 simdaler.
Hen fick namnet Ulla, och inom nolltid så var hen bästis med Kenji.
De var som gjorda för varandra!



Vardagen flöt på, en liten bröllopsbild fick sällskapa med de tidigare två.



En dag när Minini var ute och gick i festivalparken, så dog en farbror helt plötsligt.
Mininis sinne klarade inte riktigt pressen, så hon svimmade på fläcken.
Det var det första dödsfallet hon någonsin skådat, och hoppades innerligt att hennes egen död inte skulle innebära några avsvimningar.

 


Som om det inte var illa nog så kom det en elak, ond, rent av djävulsk tant och snodde lilla Ulla!!
Minini var helt koncentrerad på sin dator och märkte ingenting.
Lilla Ulla fick de aldrig mer se igen... :'''(



Om ni ser den här tanten, var inte snälla mot henne!!

Huset ekade tomt utan Ulla.
Ingen fanns att mata, inget terrarium att städa.
Ingen liten skalmage som skrapade mot solstenen.

Någon ny sköldpadda ville de inte ha, Ulla var oersättlig.

"Du..." viskade Kenji försiktigt.
"Jag kanske kan fixa den där korrektionen nu, du vet, vi har ju råd nu."
Minini trodde inte sina öron först, men sedan sken hon upp och slängde sig om hans hals.
Så då ringde Kenji Doktor Plast och bokade en tid.



Supervacker blev han kanske inte, men syftet var snarare att göra honom mer lik Minini för att minska risken för genetiska krockar hos avkomman.

In under täcket med er!


Dagen därpå(det gick snabbt) så får vi besked, bulle i ugnen!

Kenji börjar anlägga en liten trädgård, närodlat ska vara bra för bebisar har han hört!
Bebisar älskar säkert tomater! Och vitlök! Och bönor!



Sommaren har kommit, och Minini spenderar sin graviditet med att samla ihop festivalbiljetter och andra prylar, som typ, frön.
Och äter glass i mängder förstås!




De bestämmer sig för att renovera om lite, barnsben behöver utrymme att röra sig på, och dessutom så är inredning alltid kul att spendera pengar på.

Nya hallen/skrivbordshörnan:



Nya vardagsrumsområdet, med odlingsplätt:


Nya köket(fast allt är gammalt, bara nya färger):



Liten "hall":



Nya sovrummet:



Och så här ser nu huset ut utifrån(en liten dörr ut till trädgården har lagts till):

No comments:

Post a Comment